de andra. Jocke tycktes ha läst hans tankar när han påpekade att
de hade klarat sig bra under betydligt sämre förutsättningar innan
Rickard och Jocke farit ner. Rickard hade hjälpt till att öka deras förmåga, det fanns ingen anledning till ångest. Jocke hade haft
rätt och Rickard hade lyckats släppa obehaget i samma stund som
planet tog svensk mark
Han tog ett varv i lägenheten men hamnade snart i soffan. Så
nu var det slut. Nu var han inte längre en del i den gemenskapen,
nu var han ensam. Det var väl lika bra det. Han sjönk djupare ned
i soffan och lade upp sina unkna strumpor på bordet. Han skulle
sakna kollegorna. Han saknade redan privilegiet det innebar att få
ta del av, och vara en del av, Sveriges hemligaste militära förband
och operationer. Det kändes tomt men samtidigt hade det ju inte
funnits något alternativ. Han kunde ju inte ha på sitt samvete att
envisas med att vara kvar och därmed utsätta de andra för hans
brister. Han hade utgjort den absolut svagaste länken i en kedja
som inte hade råd med sådana.
Fy fan vad han hade trivts. Han kände hur ögonen började värka
och hur näsan började rinna. Han satte sig rakare i soffan, harklade
sig och svepte whiskyn. Ja det var mycket som hade varit bra med
jobbet men han kunde nu ändå med gott samvete säga att han fattat rätt beslut.
Han kom återigen att tänka på byn i Kongo och sjönk ner i
soffan igen. Rummet började gunga runt honom när han låg där
i mörkret med regnet smattrande mot rutorna och tvingade sig
att återuppleva den känsla av vanmakt han ända sedan dess burit
inom sig. Han förstod, samtidigt som han vägrade acceptera, varför de inte kunnat göra något åt milisen som så uppenbart och totalt tappat respekten för sina medmänniskor. Det var inte synerna
av de drabbade byborna, de stympade människorna och barnen,
som plågade honom utan vetskapen om att det fanns människor
kapabla till sådana övergrepp över huvud taget. Men det värsta var
ju att de hade haft just de människorna inom räckhåll och tvingats att släppa dem! Nu sprang de fria, tog droger, plundrade, våldtog och mördade precis som förut och det var något Rickard inte
kunde förlåta sig själv för. Tänk om de kommit i tid.
Att mentalt klara att skjuta någon i en stridssituation betyder
36
31